1988, en vårdag för 33 år sedan. Då började nio fantastiskt roliga år på Uddeholms Hotell med världens bästa "Husse". Den sammanhållning vi hade, och fortfarande har i vår hotellfamilj, den skapade du. Hotellet var mitt andra hem. Det var högt i tak och många diskussioner. Personalen tilläts ta ansvar, växa, lösa problem, men vi fick också skratta och busa som vi tyckte passade för stunden, som att kasta snöboll på gäster eller skämta vid incheckningen tills man själv kiknade av skratt. Jag minns även hur vi log när vi vid skrivmaskinen, med vana ögon, tolkade och skrev ut dina handskrivna lunchmenyer. Du bjöd på dina egna uttryck, som med små språkliga variationer blev oförglömligt roliga. Vi älskar dem än.
Du lärde mig att tänka konstruktivt, att utveckla en idé till något bättre innan man presenterade den. Gnäll lyssnades inte på. Du tog väl hand om din personal och stöttade lite extra när någon av oss behövde det. Vi hade ditt fulla förtroende och du hade vårt. Vi inkluderades i det mesta och du pratade med stolthet om oss. Ibland skickade du iväg oss på personalresa, medan du själv stannade hemma för att hålla hotellet öppet. När några av oss så småningom hade för få anställningsår för att erbjudas en fortsatt anställning hos dig, på Hagfors Hotell, bjöds vi på en gemensam resa. För att du var en chef som brydde dig om varje människa bakom anställningen. Du följde med oss och överraskade både på dansgolvet och genom att önska låtar som var för nya för båtens DJ. Du var "poppit ne", som du skulle ha sagt.
Efter att vi stängde hotellet den där vemodiga nyårskvällen 1996, har vi förstås inte setts lika ofta, men du har under åren gått från chef till vän och alltid funnits med även om vi träffats sällan. Jag har kunnat plocka fram en minnesbild av dig i situationer som krävt lite extra mod och styrka, sett din säkra blick och hört ditt "bannemefan" och det har hjälpt mig. Vetskapen om att du kommer fortsätta ha den rollen känns trygg. Vi kommer alltså ses regelbundet även i framtiden. Hotellfamiljen kommer hålla kontakt och minnas allt roligt vi upplevt, och jag och Kerstin har ju lovat dig en speciell dag. Den kommer. Det är din dag, så vi tre ska ha picknick eller annat mysigt och jag och Kerstin kommer prata med dig, fnittra, skratta och med värme minnas. Tack för alla underbara minnen och för att jag fick bli en del av hotellfamiljen. Vi är många som saknar dig. Men du, vi hörs!
Kram,
"Pepe"
Visa mer
Visa mindre