Thom Davidsson

Dunva min närmaste vän ️ går inte en dag utan att jag saknar dig. Önskar att du hade lagt hur du mådde denna dag, för det gjorde du alla andra gånger och jag kunde få dig på andra tankar ️ du är saknad och det är så tråkigt att ha förlorat dig min älskade vän ️

Thom, du dundrade in i mitt liv och på samma sätt dundrade du ut. Inget med dig kan vara lagom och lågmält. Och kanske var det precis det jag behövde då, för två år sedan när du dundrade in. Du ruskade om och fick mig att se lagren av att vara människa. Du fick mig att förstå hur otroligt trött jag var på yta och perfektion, hur jag spydde på allt det där tillrättalagda. Du gav mig nya intressen och erfarenheter. Du väckte känslor till liv. Med dig kunde jag få vara jag på ett mer autentiskt sätt än tidigare. Du var ytterligheternas man. Nästan med stolthet klädde du dig själv i epitetet världens ärligaste mytoman. Du levde bitvis på minimalen och så fruktansvärt eländigt men var en livsnjutare av rang, du strävade ständigt efter att lyckomaximera. Men du nöjde dig aldrig. Aldrig någonsin kunde du bara vara nöjd. Du var lat men samtidigt så full av kraft, den starkaste jag vet och med den arma kroppen slet du som ett djur för överlevnad. Ja, din kropp fick ta mycket stryk, men ditt psyke var alltid det som drabbade dig värst. Du är den vackraste man jag vet, i dig bodde skönhet. Du tog in din omgivning och var uppmärksam på detaljer. Du visste exakt. Fabrikat, märke, färg. I allt från vilken yoghurt jag helst åt till vilket läppbalsam jag använde. Men i dig bodde ju också det där mörkret och du slukades bitvis ned i det. Du släppte taget och grep tag igen. Ditt liv var alldeles för kort och jag kommer bära saknaden av dig så länge jag lever men idag och resten av mitt liv ska jag leva mitt liv fullt ut och hylla din existens i varje andetag. Jag älskar dig, Thom.